När temperaturen sjunker och elpriserna når nya rekord växer oron i svenska hushåll. Många frågar sig varför det händer varje vinter – och vad man kan göra för att skydda sig. Den frågan har inget enkelt svar – men det finns flera faktorer som samverkar och gör elmarknaden extra känslig under vintern.
Bakom de höga elpriserna finns flera samverkande faktorer som tillsammans skapar en ovanligt osäker vinter. Den så kallade effektreserven – Sveriges försäkring mot elbrist – finns inte längre tillgänglig. Tidigare har reservkraftverk, som Karlshamnsverket, kunnat startas vid behov. I år saknas den säkerhetsmarginalen helt.
Samtidigt har situationen i våra närområden förändrats. Norge, som är vårt viktigaste elhandelsland, står utanför EU:s regler och har därmed större frihet att agera på egen hand. Det betyder att de kan välja att begränsa exporten när de vill säkra el till sina egna hushåll. Och eftersom den norska staten subventionerar elpriset över 40 öre per kilowattimme, har norrmännen små incitament att minska sin förbrukning när priserna stiger. Resultatet: mindre el till Sverige – och ännu högre priser här.
Gas, kärnkraft och vädret avgör
Elpriset styrs av den dyraste kilowattimmen som produceras – och det är ofta gasen som sätter priset. När gaspriserna nu stiger kraftigt inför vintern påverkas hela den europeiska marknaden.
Lägg därtill en ansträngd kärnkraftsflotta: hälften av reaktorerna är under underhåll, och Sveriges största, Oskarshamn 3, har stått stilla sedan våren. Men det är inte bara gasen och kärnkraften som påverkar. När det är mörkt och kallt räcker det egentligen att det inte blåser för att elpriset ska rusa. Lägger du därtill en eller flera faktorer – som ett reaktorstopp, en kall vecka eller begränsad import – är det inte längre risk för pristoppar, utan snarare ett faktum. Tekniskt sett kan spotpriset faktiskt toppa över 40 kronor per kilowattimme (4 euro).
– Det behövs inte mycket. En enda stilla och kall vecka kan räcka för att priserna ska skjuta i höjden, säger Fredrik Steen.
Även överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige är begränsad. När elen inte kan transporteras dit den behövs mest, förstärks trycket på priserna i söder. Och ovanpå det ligger osäkerheten i omvärlden – med fortsatta risker kopplade till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
Att försöka följa elmarknaden timme för timme är svårt, även för den mest insatta. Många vill helt enkelt förstå varför priserna varierar så mycket – och om det går att skydda sig mot topparna.
– Det är förståeligt att många känner sig stressade. Men det finns sätt att skapa stabilitet, även när marknaden stormar, säger Fredrik Steen.
Fast pris – trygghet i osäkra tider
För den som inte vill leva med strömstress och ständiga pristoppar finns möjligheten att teckna ett fastprisavtal. Med fast pris vet du vad du betalar varje månad, oavsett hur vädret eller gaspriserna förändras.
– Ingen orkar leva med strömstress. Med fast pris vet du vad du betalar varje månad – och kan känna dig trygg även när elmarknaden svänger, säger Fredrik Steen.
Ett fastprisavtal ger dig full kontroll och eliminerar risken för obehagliga överraskningar i brevlådan. För den som vill slippa stressen över om nästa faktura blir dubbelt så hög är det den tryggaste vägen.
Säkra vintern redan nu
Allt pekar på att vi går mot ännu en prövande vinter på elmarknaden. Utan effektreserv, med osäker kärnkraft och stigande gaspriser i Europa är risken för elchockar högre än på länge. Men du behöver inte stå handfallen när kylan kommer. Genom att teckna fastpris redan nu kan du möta vintern med lugn – och slippa oron för vad nästa elräkning ska visa.
